GUDS FRID!
Här är de separata samtal (inte någon debatt) från lördag 1 spetember där både Nima Daryamadj och undertecknad blev intervjuade.
Som ett exempel på den polariserade debatten om islam refererade till detta och uttryckte besvikelse över försöket till misskreditering av min person som sekulär muslim.
Jag har redan uppriktigt bett om förlåtelse i samband med valet av psudonymer. Detta (från 20 juni 2007) återges nedan i sin ursprungliga helhet:
Rubrik
Kritik mot islam bör bemötas sakligt och demokratiskt
Hej Nima!
Om du vill kan du gärna publicera texten på din blogg. Om du gör det sätt INTE ut e-postadressen till SEMUS. Jag föreslår att det är dags att sätta punkt för debatten, och inte publicera kommentarer i ämnet. Det var bara ett ödmjukt förslag.
Här är texten:
Ända sedan den 8 juni när Nima Daryamadjs krönika “Koranens bäst före-datum är passerat” publicerades i Aftonbladet har det pågått en hätsk debatt på Nimas blogg Nordic Dervish och möjligen på andra bloggar på Internet. Undertecknad har trots bekantskap med Nima frestades till att under olika namn, “Mamzerim”, “Rasoul” och “Sara” lämna kommentarer på bloggen. Medan de första psudonymerna/personligheterna uttryckte stöd till Nima och fördömde de hätska attackerna på honom provocerade och polemiserade “Sara” diskussionen och ifrågasatte Nimas motiv. Detta beteende var ansvarslöst och omdömeslöst och kan förklaras med den hätska stämningen på bloggen. Nu i efterhand kan jag tänka mig att både de (bland annat jag) som attackerade Nima och de som försvarade honom bidrog på ett eller annat sätt till den onyanserade debatten och den psykiska påfrestnnigen för alla inklusive undertecknad och Nima.
Denna erfarenhet visar att bloggar inte är lämpliga fora för att diksutera sådana laddade ämnen. Det saknades förnuftets röst som skulle be alla att upphöra med sina bidrag till turbulensen. Jag vill på detta sätt ta mitt ansvar och be Nima och alla andra mina meningsmotståndare om förlåtelse för att jag bidrog till negativ stämning på Nordic Dervish.
Jag får dock tacka Nima för att han inspirerade mig till att ta mitt ansvar, göra rätt för mig och istället försöka nyansera debatten om islam i samhället genom att starta bloggen Sekulära Muslimer i Sverige – SEMUS.
I egenskap av initiativtagare till SEMUS vill jag poängtera att muslimer, troende såväl som sekulära som undertecknad ska i sådana sammanhang där kritik förekommer mot islam, muslimer och koranen kan välja att agera framförallt inom ramen för det demokratiska civilsamhällets spelregler och bemöta det de upplever som påhopp med sakliga argument.
Avslutningsvis vill jag tillägna denna berättelse till alla som medverkade till den överhettade stämningen på Nimas blogg:
The story about a master of martial arts
There once was a master who was invincible. No one had ever beaten him. Until one day this young warrior comes to town. He was very good and also unbeaten. He challenges the old man to a bout and the old master knowing fully well the ytoung warriors reputation accepts.
The old masters students are worried thinking that finally the master is going to be defeated and question his wisdom. So the day of the bout comes and everyone gathers in the town square to witness the fight. Now the young warriors specialty is in allowing his opponent to make the first move so that he can observe his weaknesses and attack him there. So the fight begins and the old master is standing there not making any move. The young warrior is obviously furious and getting very anxious. Minutes go by and no movement from the master, hence no movement from the young warrior. So finally the frustration gets the better of the young man and he starts throwing verbal abuse and insults and obscenities at the old master. still no response from the master. The young man seeing this and having used every insult in the book finally accepts defeat and leaves town.
So the masters deciples go forth to him, angry and upset why he just stood there and received all that abuse and insults without responding….To them their master was humiliated and degraded. So the master asks them the following question:
” If someone offers you a gift and you refuse to accept it who does the gift belong to?”
Jag ber er att inte lägga någon värdering i texten, detta är inte menat som kritik mot varken Nima eller andra.
För de troende muslimer som eventuellt hyser agg mot Nima vädjar om besinning och förlåtelse eftersom Den Förlåtande är ett av Guds 99 namn. Nu när jag är vid mina sinnens fulla bruk inser jag att Nima har gott hjärta och han nyttjar sin fulla rätt till att ge uttryck för sina åsikter, hur sårande de än kan uppfattas. Låt oss alla, muslimer och de som kritiserar islam, ta lärdom av berättlsen ovan och öva oss i sans och behärskning. Låt oss skapa fred och frid!. Låt oss skapa lite harmoni i vår oroliga värld! Låt oss sätta punkt och gå vidare med frid i våra hjärtan!
Vänligen
Hooman Anvari – Initiativtagare
Sekulära Muslimer i Sverige – SEMUS
http://semus.wordpress.com/
Efterord
Ovan var det mail jag skrev till min bloggarkollega den 20 juni 2007. Jag har även i ett privat sammanhang som privatperson bett om förlåtelse för bruket av psudonymer.
Jag trodde då att saken var utagerad.
I övrigt litar jag på läsarnas sunda förnuft, bedömning och omdöme och hoppas att vi kan sätta punkt för detta.
Etiketter Nima Daryamadj, Nordic Dervish
